Min båd, CAN III, som jeg har sejlet siden 1988 og fået så mange skønne oplevelser med.
Båden er en nordisk krydser fra 1931, 35 fod lang og helt uden motor.
Jeg har sejlet hele mit liv - mest i træbåde - og har gjort mange erfaringer, som jeg gerne vil dele med andre.
BLEKINGESKÆRGÅRDEN
Der findes jo et herligt og beskyttet farvand ret tæt på de danske strande, nemlig Blekingeskærgården. Øerne er skovklædte, og der ligger nogle ualmindeligt charmerende byer og havne i området.
De svenske søkort yder ikke farvandet sejlads-mæssig retfærdighed, idet laveste dybdeangivelse er på 3 meter.
For en lystbåd er der utroligt meget mere vand at sejle på, men det kræver altså skitser og specialkort til at kunne udnytte det.
Gad vide hvornår de svenske myndigheder indser dette - men måske vil de slet ikke, for tænk hvis fremmede magter så kunne finde vej ind i deres indre farvande og angribe deres dyrebare land.
Jeg havde i sin tid selv den blandede fornøjelse af at komme der få år efter at en russisk ubåd grundstødte på vej ind i Blekinge-skærgården - og det udløste et militærhysteri uden lige.
Det betød for vores vedkommende, at vi konsekvent blev fulgt af militærfartøjer ved passage gennem hele den vestlige del af skærgården - med fulgt mener jeg at der sejlede et stort skib 50 meter bag os på hele distancen - og at der var udpegede tvangsruter for udlændinge.
Vi førte jo dansk flag og repræsenterede dermed en fremmed magt...
Det skal her siges at de svenske lystbåde ikke blev fulgt, så vi kunne bare have sat et svensk hækflag og sejlet frit og glade rundt, som det passede os.
Nåh men sådan er det jo heldigvis ikke mere - bortset fra nogle enkelte øer kan vi "fremmede" komme overalt...
OBS: findes en fremragende app, Harbour Guide, der giver fine anvisninger til at sejle rundt inde mellem øerne og finde egnede naturhavne og andre havne - og her er der 2-meter kurver!
Den er desværre lidt dyr, men den er virkelig god....
Find den i Google Play eller App Store
Oplysninger om Blekinge-skærgården
Der kommer kun langsomt noget til, men her kan du se en skitse fra den lokale afdeling af Svenska Kryssar klubben - SXK - og her kan du hente en PDF med nogle meget grove skitser af diverse øer i farvandet.
Den er meget indforstået og dermed lidt svær at anvende, men da brugbar...
Hent den som PDF: KLIK HER
Jeg har splittet den op - se herunder:
Skitser til Blekingeskærgården
Herunder bringer jeg den opsplittede PDF med tekster og skitser.
Hvis du har svært ved at forstå det svenske, kan du jo bare bruge Google Oversæt
Indledning:
Då Du som båtfarare utifrån kommande till Blekinge säkert har utrustat Dig med hamn-böcker av skilda slag vill Blekingekretsen tipsa om sådana platser som normalt inte ingår i dessa skrifter.
Blekingekretsen har under ett antal år genomfört en ”tävling” som vi kallar Trimarin. Den går ut på att uppsöka platser i skär-gården och där ta del av en tävlingsuppgift.
Denna uppgift kan t.ex. bestå i att notera omkretsen på en flaggstång eller räkna plankorna i en brygga etc.
Platserna som ingår i tävlingen har valts bl.a. med tanke på att sprida kännedom om strandhugg med någon form av mervärde.
Ur denna samling har vi valt ut några ställen väl värda ett besök.
Inledningsvis finns en enkel översiktskarta. Med utgångspunkt från denna kan Du sedan gå vidare i texten för att sedan komma rätt
på sjökortet.
Det är WGS-84 som gäller. Platserna anges med latitud och longitud samt i vissa fall förstärkt med en enkel skiss.
På flera av de angivna platserna finns SXK-bojar.
Närmare upplysning finns i SXK:s matrikel.
Respektera vad som gäller för fågelskyddsområden och militära skyddsobjekt.
Blekingekusten är en förlängning av Syd-svenska höglandet kännetecknad av sprickdalar.
Detta innebär att sten och klippblock i regel förekommer på sydsidan av land som går ut i havet.
Konsekvensen blir att möjligheten till land-förtöjning är större på nordsidan av öar och uddar. Man kan även formulera det så att det är svårare att hitta en bra landförtöjning skyddad för nordlig vind än för andra vindriktningar.
Området öster om Inlängan tillhör en annan geologisk period kännetecknad av att berg-grunden är flackare.
Detta märks på att öarna är betydligt lägre och fjärdarna grundare.
När Du söker Dig in på okänt vatten kan vetskapen om hur berggrunden ser ut vara av stor nytta.
I hamnböcker finns både Stenshamn och Ungskär beskrivna - de är väl värda ett besök.
Utlängan, som inte har egen hamn, nås landvägen från Stenshamn. På Utlängans sydostligaste udde, strax intill fyren, finns en liten badplats med sandstrand.
Ta med kikaren när Du går i land – här finns, förutom alla passerande båtar, många olika sorters fåglar att beskåda.
Kretsen tar inte ansvar för följder av en eventuell bottenkänning o.d. I tipsen finns dock anvisning om hinder av olika slag.
Anders Konow
e-post: anders.konow@telia.com
I gennemgangen herunder af de anbefalede steder henvises til tallene i kortet.
Steder uden tal har ingen beskrivelser
1. Tärnö, en ö för strövtåg
N56 07,3' O14 58,6'
Pos.angivelsen avser SXK-bojen vid Tärnö.
Strax öster om SXK-bojen finns två gästbryggor med sopmajor och torrtoa.
I mån av plats kan även bryggan för passagerarbåten användas.
På nordöstra udden finns även en militär brygga som får användas.
Ön saknar lämpliga platser för landförtöjning.
Tärnö, som är den största ön i Hällaryds skärgård (även kallad Karlshamns skärgård), är ett populärt utflyktsmål.
Bebyggelsen utgörs i huvudsak av till fritidshus konverterade äldre jordbruk och fiskarestugor.
Ön genomkorsas av flera vägar lämpade för promenader. Från Tärnös högsta del ser man i stort sett hela Blekingska skärgården.
Tag med en kaffekorg och gå upp till fyren en sen kväll!
Vid badviken på södra sidan av Tärnö finns en stor öppen plan lämpad för bollspel.
Prova gärna den rökta laxen som säljs i butiken vid bryggan för passagerarbåtar.
2. Allvädershamn, Dragsö, (väster om Tjärö)
N56º09,7' O15º01,9'
Lagunen angörs enklast genom sundet söder om Högaholmen, se skissen.
Se upp för uppgrundningen längs stränderna i sundet mellan Höga-holmen och Dragsö.
Bäst ligger man vid den smala land-tungan som skjuter ut från Dragsö.
På Dragsö, delvis inhägnat, finns bl.a. mufflonfår, dov- och kronhjortar tillhörande Eriksbergs viltreservat.
Staketet med grind ser Du längst in i viken vid den rekommenderade förtöjningsplatsen. Har Du tur är grinden in till området öppen för besökare.
Från Dragsös högsta punkt är utsikten magnifik. Glöm inte att ta med kikaren – med tur kan Du se både visent och vildsvin på fastlandet.
3. En väl skyddad ankarplats finns i sundet mellan Saltärna och fastlandet
N56º09,0' O15º10,3' Ingen skitse!
Pos.angivelsen avser SXK-bojen. Är den populära bojen upptagen går det utmärkt att ankra väster om bojen mellan Saltärna och ören längre ut i sundet.
Vid udden syd om bojen går det att landförtöja. Hållbotten är god.
Här ligger man tryggt för alla vindar utom vid mycket kraftig rakt ostlig vind.
Läget är avskilt och naturskönt, och trafiken i sundet är inte störande.
Det finns alltid något att titta på.
Saltärna är en vacker ö för strövtåg men tyvärr finns där mycket fästingar.
4. För den som är intresserad av ”träslott”: Karön,
N56º09,85' O15º17,15' Ingen skitse!
Karön, som har en gästhamn i sundet mellan fastlandet och Karön, finns beskriven i de flesta förteckningar över Gästhamnar.
Ön är intressant genom sin artrika flora och inte minst de trävillor som anlades mellan 1878 och 1890 som ett inslag i en engelsk park under Ronneby Brunns glansdagar.
På ön finns även en sommarrestaurang och en badplats.
5. För den som är intresserad av natur: Göhalvön.
N56º09,0' O15º18,9'
Pos.angivelsen avser SXK-bojen vid Byrum.
Viken vid Byrum är öppen för vindar mellan nordväst och nordost.
Nordost om bojen finns en brygga med gott djup för alla fritidsbåtar, brukbar men tyvärr i dåligt skick.
Från bryggan leder en gångstig till amiral Pukes gravkapell (ej öppet).
Puke ligger begravd i en kista tillverkad av kölen till Dristigheten, det skepp han förde när han räddade den svenska flottan genom det s.k. Viborgska gatloppet 1790.
Puke var ägare till Göholms gods.
För den som är intresserad av insekter så hyser området många rariteter, bl.a. finns det läderbagge i eken bakom Pukes gravkapell.
Området hyser vildsvin, rådjur och älg. Det är gott om sjöfågel.
Viken är nattställe för gäss i stora mängder. Ligger Du vid SXK-bojen har Du stor chans att se något av detta.
Vid ankring, beakta den i sjökortet inritade kabeln.
Vid Gökalv finns en militärbrygga, som är tillåten att använda. Genom uppgrundning kan endast den yttersta delen nyttjas.
Det är något djupare på insidan av bryggan.
Från bryggan kan man till fots ta sig till en barnvänlig badplats och Nötanabbens gravfält.
Badplatsen vid Gökalv nås även med bil.
I viken på sydsidan av näset mellan Gökalv och Gö, strax söder om badplatsen, finns en mera avskild badplats med sköna klippor och en grund vik med sandbotten.
Stigen längs stranden till Nötanabbens gravfält går genom ett stort bestånd av vilt växande murgröna.
Gravfältet med bl.a. gravar i form av fyrkanter, trekanter, rösen och skeppssättningar är ett av Blekinges större och naturskönt beläget på en udde.
Att till fots bege sig runt viken söder om SXK-bojen blir en mycket lång promenad p.g.a. sankmarken i vikens södra del.
6. För badsugna – Arpö
N56º08' O15º25,3'
Arpö ingår i det Naturreservat som omfattar flera öar i Listerby-skärgården.
På norra sidan av ön finns en brygga.
Den västra infarten i sundet mellan Slädö och Arpö rekommenderas.
I det östra sundet finns en sten som inte är utmärkt på sjökortet.
Landförtöjning är möjlig vid pilmarkeringen på skissen. Platsen är dock utsatt för svall från passerande båtar.
På sydsidan av ön finns en barnvänlig badplats, som endast kan nås till fots eller med en jolle.
SXK har en boj söder om Arpö som varmt rekommenderas.
På Arpökalv finns en brygga i dåligt, men brukbart skick.
Arpö klarade sig från att skövlas på ek under Karlskronas storhetstid som varv för seglande krigsfartyg.
Detta gör att det finns många stora och gamla ekar att beskåda.
7. Ett ställe att fundera över, Flaggskär
N56º03,9' O15º44,0'
Pos.angivelsen avser SXK-bojen.
Det går även att landförtöja öster om bojen.
Flaggskär är numera obebott, men var tidigare mycket tätt befolkat.
Mängder av husgrunder, stenmursomgär-dade täppor i miniformat och båtkåsar vittnar om människornas kamp för tillvaron från medeltid till nästan nutid.
Så sent som för ett halvt sekel sedan bodde här åtta familjer.
Fantasin kommer lätt igång när man betänker att här fanns knappast någon jord att bruka.
Strax norr om Flaggskär ligger Torumskär, som blev världskänt när den sovjetiska ubåten U137 gick på grund i Gåsefjärden.
Har Du ”is i magen” så rekommenderas leden mellan Hästholmen och Torumskär/Äspeskär.
Följ enstavlorna som markeras av de räta linjerna på skissen – försök inte gena vid den skarpa svängen trots att man nästan är uppe på land!
(Dødt link:) En annan hemsida om Flaggskär: http://www.sandasmen.se/flakskaer/
8. För badsugna – Videskär
N56º03,86' O15º48,4'
Vid östra infarten till Blekingeskärgården finns, strax sydväst om Långören, en liten obebodd ö, Videskär, som erbjuder en av de bästa barnbadplatserna i Blekinge.
På västsidan av ön är vattnet knädjupt med fin sandbotten. God genomströmning, sandbotten och grunt vatten lockar till ljumma bad.
Tilläggning är möjlig endast på nordostsidan av den norra udden där det finns en naturlig hamn.
Det finns två vägar dit. Antingen från den till söder om Öppenskär prickade leden eller från farleden som går in vid Långören.
Den senare är svår då det gäller att gå på en rak linje från farleden som erhålls genom att låta det lilla skäret norr om udden tangera udden enligt skissen.
Djup framgår av sjökort och skissen. 1,7 m gäller nästan fram till förtöjningsplatsen.
Det kan vara på plats att varna för nordost-lig vind i kombination med lös ankarbotten.
En lämplig brygga även för mera djupgående fritidsbåtar finns på Lungskär i Östra skärgården.
På sjökortet ligger bryggan strax under ”k” i Kuggask.
Endast en väg rekommende-ras för den som inte känner till denna speciella del av den blekingska skärgården.
Vid angöring: tag fyren Flundreberget som ligger mellan Ut- och Inlängan som utgångspunkt.
9. Lungskär – med en ensligt belägen brygga
N56º02,82' O15º47,65'
En lämplig brygga även för mera djupgå-ende fritidsbåtar finns på Lungskär i Östra skärgården.
På sjökortet ligger bryggan strax under ”k” i Kuggask.
Endast en väg rekommende-ras för den som inte känner till denna speciella del av den blekingska skärgården.
Vid angöring: tag fyren Flundreberget som ligger mellan Ut- och Inlängan som utgångspunkt.
Gå i sydsydostlig riktning mot den röda tavlan.
När Du får två tavlor som står på Lungskärs brygga resp på ön ens följer Du denna på skissen inritade enslinje fram till strax före bryggan.
Håll ut åt babord för sten som rasat ned från den västra bryggnocken.
Förtöj på insidan av bryggan för bästa lä och svall från lokaltrafik.
Manöverutrymmet är begränsat.
Tag dig en funderare över hur det var här under krigsåren! När det börjar skymma på kvällen gå då upp på den högsta bunkern.
Vid klart väder kan Du från en och samma punkt se fyrljuset på Hanö, Utklippan och Långe Jan på Öland.
En gångstig går till Ungskär, som har reguljär passagerarbåtstrafik och året runt boende.
Från den nämnda enslinjen går en prickad led till Ungskärs hamn och vidare ut till öppet vatten öster om ön.
Farleden är mycket smal med delvis sprängd botten. Vågar Du dig på den farleden så håll mycket noga reda på alla prickar och ensmärken.
10. Utklippan, Sveriges och SXK:s utpost i sydost
Sommartid är Utklippan en välbesökt ”nattpinne” för långseglare.
Här kan Du träffa människor från jordens alla hörn.
SXK:s klubbstuga är bemannad med stugvärdar under sommaren.
Kom in och skriv in Dig i gästboken.
Den väl skyddade hamnen kan nås via ett östligt och ett västligt inlopp.
Använd det som är på läsidan om det är kraftig vind!
Med de to fine fortoningsskitser herunder slutter SXKs Blekingekreds sine anvisninger til egnede anløb af ankerpladser i området.
Se de to mere moderne skitser af Utklippan og dens havne længere nede
Obs: Bemærk 1-metergrunden i midten af det østlige yderbassin. Den var ikke vist i skitsen her, så den har jeg ført på.
Se også skitsen længere nede !
Jeg er andetsteds stødt på to fine skitser af hhv. selve havnen - og så hele øriget ved Utklippan.
De var gamle, så jeg har måttet korrigere kortet over hele øriget med fyrvinkler, farver og fyrkarakterer
Den gamle fæstningshavn syd for Blekingeskærgården er så spændende at ligge i - midt ude i Østersøen.
Her kom fyr fra 1789 i form af et vippefyr med glødende kulkurv - men fra 1840 kom der et rigtigt lysfyr, som blev erstattet med det nuværende i 1870
Det første fyr blev bygget som en del af en fæstning, der kun fungerede som det fra 1840 til 1866 - men den fine inderhavn blev først bygget i 1937-40 som nødhavn for fiskere, efter at
7 mand omkom under en storm i 1927.
Det gamle kombinerede fæstningstårn og fyr fra 1840 står her endnu - men i 1870 blev det nuværende fyrtårn bygget ovenpå fæstningen, som var taget ud af brug som fæstning allerede i 1866
Desværre er det oprindelige kraftige lynfyr slukket og og erstattet med et svagere
- dog nu med vinkelfyr
Jeg har selv opdateret kortet herover pga. ændringer af fyret "Utklippan".
Lysstyrken er reduceret, ligeledes er fyrkarakteren ændret - og der er indført vinkelfyr WRG
Andre seværdigheder i Blekingeskærgården
Her kommer mere, men lige nu kan nævnes den mærkværdige gamle runde fæstning midt i indløbet til Karlskrona, bærende det meget sigende navn Godnatt
Befæstningstårnet blev opført i årene 1857-1863. Det skulle have været et af ialt 7 såkaldte donjoner, der skulle have beskyttet den vigtige flådehavn Karlskrona.
Det viste sig allerede under opførelsen, at de var forældede pga. det på den tid moderne artilleris stærkt forøgede ildkraft, så det blev ved 2 stks. - det andet er Kurrholmens Kastell, der står på en noget større holm af samme navn godt halvanden sømil vest for Godnatt.
Tårnene blev aldrig reelt bestykket med effektive kanoner, men Godnatt fik hurtigt en funktion som fyrtårn. Flere generationer har levet derude langt fra bylivet for at holde fyret igang, indtil det blev elektri-ficeret - og det fungerer den dag idag som fyr.
Og sjovt er det, som det står der midt ude i vandet på et knapt synligt skær - og navnet er jo fornøjeligt i al sin grumhed
Der findes en fremragende app, Harbour Guide, der giver fine anvisninger til at sejle rundt inde mellem øerne og finde egnede ankerpladser.
Den er desværre lidt dyr, men den er virkelig god....
Find den i Google Play eller App Store
Denne hjemmeside hører sammen med min store sejlerside med alt fra fortællinger om min egen båd og mine sejlture - over fortællinger om de nordiske krydsere, om træbåde, om det at sejle kun for sejl - tips om alt fra sejlteknik over ankring, skærgårds-sejlads, simple sailing, træbådsrenovering, madlavning ombord - om mig selv og meget mere...
Den kan du kigge mere på ved at klikke her:
Min båd, CAN III er en nordisk krydser fra 1931, 35 fod lang og helt uden motor - jeg har ejet den siden 1988 Se mere om CAN III her
